Certifiering i jämlikhet
14 juni 2022
Nu lanserar Tengbom, Helsingborgs stad, Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och RISE världens första certifieringssystem för att skapa jämlika offentliga miljöer och städer. Målet med JämtJämlikt är att säkerställa att den byggda miljön och stadsplaneringen tar hänsyn till alla diskrimineringsgrunder, social hållbarhet och de mänskliga rättigheterna. Under 2022 startar flera pilotprojekt.
JämtJämlikt ger ett ramverk för att arbeta systematiskt och förebyggande med alla diskrimineringsgrunder, samt att förverkliga mänskliga rättigheter och uppnå social hållbarhet.
– Om vi vill ha en jämlik stad kan vi inte fortsätta planera och bygga som vi alltid har gjort, säger Vesna Vasiljkovic, affärs- och kontorschef på Tengbom som varit projektledare och initiativtagare för JämtJämlikt tillsammans med Helsingborgs stad. Målet har varit att skapa en systematik för innovativt arbete med jämlikhet och mänskliga rättigheter i arkitektur- och stadsutvecklingsprocesser. Vår förhoppning är att JämtJämlikt ska inspirera och vägleda en förändring i hur branschen arbetar konkret med jämlikhet.
Det är skräddarsytt för att kunna tillämpa ett människorättsbaserat arbetssätt i stadsbyggnadsprocessen.
En betaversion av certifieringen finns nu på plats att börja använda i praktiken och systemet går att använda i många olika skalor. Allt från översiktsplan, planprogram, detaljplan och placemaking till fastighetsutveckling och gestaltning. Flera städer har redan börjat använda JämtJämlikt. Det första projektet lanserades tillsammans med Helsingborgs stad, som varit med i utvecklingen av JämtJämlikt. Nu kommer Arvika kommun certifiera hela sin process för att ta fram en översiktsplan och därmed öka sin kompetens i jämlikhetsledning. Ängelholmshem ska certifiera sin process för att ta fram en utvecklingsplan för ett nytt bostadsområde.
– Det är hela det offentliga Sveriges ansvar att förverkliga jämlika mänskliga rättigheter, säger Anna Bruce på Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter. För att det ska bli verklighet krävs konkreta verktyg anpassade till offentlig verksamhet på nationell, regional och kommunal nivå. JämtJämlikt är just ett sådant verktyg. Det är skräddarsytt för att kunna tillämpa ett människorättsbaserat arbetssätt i stadsbyggnadsprocessen.
Systemet bygger på nationell diskriminerings- och tillgänglighetslagstiftning samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Processens ledstjärnor är de tre grundprinciperna för människorättsbaserat arbete: icke-diskriminering och jämlikhet, deltagande och inkludering samt transparens och ansvar.
Förstudien till certifieringen visade att många behöver konkretisera jämlikhetsfrågan. Att arbeta med jämlikhet är extra viktigt i alla stadens gemensamma rum – som bibliotek, kulturarenor och idrottshallar, skolor, torg, parker och gator.
– Inom de flesta kommuner finns en vilja att göra stadsplaneringen tillgänglig och trivsam för alla, men tyvärr saknas det ofta kunskap om utformningens betydelse för jämlikhet, säger Ingrid Isaksson, revisor och projektledare på RISE. Även om ambitionerna är goda blir de inte genomförda fullt ut. Genom att en tredje part kommer in och gör en certifiering säkerställer kommunerna att de når sina uppsatta mål vad gäller jämlikhet i stadsplaneringen.
JämtJämlikt deltar på den internationella stadsmässan H22 City Expo i Helsingborg. 10 juni arrangeras ett samtal med högaktuella keynotetalare inom området jämlikhet. Besökare kan även ta del av det första JämtJämlikt-projektet People’s Walk som ligger i närheten av konferensen. Samtalet ger goda möjligheter att lära sig mer om jämlikhetsarbete i stadsutveckling.
– Vi praktiker, som jobbar med stadsmiljön, har saknat arbetssätt för hur vi ska hantera stadens ambitioner om jämlikhet och lika möjligheter, säger Moa Sundberg, stadsmiljöstrateg på Helsingborgs stad. Jag arbetar med trygghet i stadsmiljön och har länge velat få in jämlikhetsaspekterna. Därför startade vi detta arbete för över fyra år sedan. Vi hoppas att det inte bara kommer att förändra vårt sätt att arbeta, utan att det blir norm i hela branschen.
Arbetet med JämtJämlikt har finansierats av bland annat Vinnova.
