Hållbarhetsarbete framtidssäkrar företagens verksamheter

Det nya direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD), och de tillhörande nya rapporteringsstandarderna, är en del av EU:s gröna giv. Ambitionen är att det ska bli lättare för till exempel investerare och konsumenter att jämföra företag ur ett hållbarhetsperspektiv.

CSRD kan framstå som överväldigande. Fler uppgifter än tidigare ska redovisas, samtidigt är kvalitetskraven på analyserna högre. Det gäller att förstå både hur man påverkar sin omvärld och vilka risker och möjligheter omvärlden ställer företaget inför. Hela företagets värdekedja ska kartläggas och analyseras. Man behöver förstå både underleverantörers påverkan och påverkan från egna produkter och tjänster under hela livscykeln.

Med dessa nya spelregler kommer hållbarhetsrapportering likställas med finansiell rapportering. Det här är ett stort steg. Ett skifte i synen på det ansvar som företag förväntas ta. Det är också ett arbete med potential att vitalisera affärsmodeller, stärka långsiktig konkurrenskraft och framtidssäkra företag.

Ökat fokus på komplexa utmaningar

Arbetet med att göra en hållbarhetsrapport består av fyra steg: dubbel väsentlighetsanalys, hållbarhetsarbete, hållbarhetsrapport och granskning av rapport.

– Jag ser de två förstnämnda som de viktigaste och mest utmanande delarna. Här har hållbarhetsexperter med förmågan att göra komplexiteten begriplig och handlingsbar, med tvärvetenskaplig ödmjukhet, mycket att bidra med, konstaterar Magnus Tuvendal, hållbarhetskonsult på Calluna AB.

Med CSRD tar exempelvis ”biologisk mångfald och ekosystem” plats som ett centralt hållbarhetsområde där företag kan göra stor skillnad. Det är en annan slags utmaning än klimatpåverkan som många redan arbetar framgångsrikt med och har metoder för att analysera. Nu behövs kunnande om hur företagets alla aktiviteter påverkar arter, ekologiskt samspel och ekosystemtjänster – och hur allvarliga dessa konsekvenser är. Robusta, praktiska metoder för mätbarhet behövs.

– Det är lätt att tro att analysen gör sig själv bara man har tillgång till alla data. Men det krävs helhetsförståelse för att data ska bli meningsfulla. Som hållbarhetskonsult vill jag understryka att det är viktigt att inte bara bidra med fakta, utan också med vägledning i hur kunskapen kan användas. Bland annat för att utveckla relevanta och realistiska mål som ger riktning åt hållbarhetsarbetet, säger Magnus Tuvendal.

Flera företag söker idag efter kompetens i hållbarhetsrapportering. Kanske ser man med CSRD främst ett ökat behov av hållbarhetsadministration? Man kan fråga sig om de inte i högre grad borde efterfråga kompetens i hållbarhetsarbete och hållbarhetstyrning.

Vad ska företag tänka på för att komma igång med CSRD?

Magnus Tuvendals tre bästa råd till företag för att komma igång med CSRD är:

1. Hitta era fokusområden. Nyttja direktivet som ett redskap för att fokusera på rätt saker. För CSRD är smart upplagt. Det hjälper er att identifiera de områden där ni kan göra störst skillnad och sedan jobba strategiskt och operativt med dem.

2. Dra nytta av ögon utifrån. För att utmana sig själv, eller sin grupp, tror jag att det är klokt att ta hjälp externt – även när det finns bra kompetens på företaget. För det är lätt att fastna i invanda tankemönster. Med perspektiv utifrån blir det enklare för er att upptäcka fler möjligheter innan de viktiga besluten fattas.

3. Vänta inte med analysen. Sätt igång direkt med den dubbla väsentlighetsanalysen. Använd den kunskap och den information som redan finns på företaget för att göra en pilotversion eller prototyp av analysen. Det ger snabbt en övergripande bild av verksamheten och av vilka hållbarhetsområden som är väsentliga. Därefter kan ni komplettera med mer information och kanske även med expertkunskap.