Så påverkar stillasittande
23 mars 2022
Avhandlingen har undersökt hur fysisk aktivitet och stillasittande bland kontorsarbetare relaterar till och påverkar kognitiva funktioner, och en neurofysiologisk mekanism som stödjer hjärnans plasticitet. "Sammanfattningsvis ger studierna i avhandlingen inget stöd för att långvarigt stillasittande leder till negativa effekter på kognition bland kontorsarbetare. Deltagarna hade redan en aktiv livsstil och intellektuellt krävande jobb, och vi kan inte utesluta att yrkesaktiva som är mindre fysiskt aktiva eller får mindre kognitiv eller social stimulans missgynnas mer av långvarigt stillasittande", säger Emil Bojsen-Møller, forskare vid GIH.
Emil Bojsen-Møller har undersökt hur kontorsarbetares uppmätta fysiska aktivitetsmönster relaterar till och påverkar kognition och neuroplasticitet, det vill säga hjärnans förmåga att ändra form och funktion.
Den första studien gjordes på 334 kontorsarbetare. Här undersöktes sambandet mellan fysiska aktivitetsmönster och kognitiva förmågor. Studien visade inga samband mellan den totala tiden i medel-till-högintensiv fysisk aktivitet eller stillasittande och prestationen på kognitiva tester.
Den andra studien undersökte omedelbara effekter av tre timmars stillasittande på neuroplasticitet. Sexton inaktiva kontorsarbetare i medelåldern deltog i tre separata interventioner. Långvarigt stillasittande jämfördes med uppbrutet stillasittande med korta rörelsepauser eller stillasittande följt av ett 25 minuters medelintensivt träningspass. Transkraniell magnetstimulation användes för att utvärdera hur lätt det är att aktivera de nervbanor som går från hjärnbarken via ryggmärgen till muskel, och om interventionerna påverkar dessa nervbanors förändringsbenägenhet bland inaktiva kontorsarbetare.
– Studien fann inga statistiskt säkerställda skillnader mellan de tre interventionerna. Detta tyder på att för inaktiva kontorsarbetare så är ett enskilt träningspass eller uppbrutet stillasittande inte mer fördelaktigt än långvarigt stillasittande för denna neurofysiologiska mekanism som stödjer hjärnans plasticitet, säger Emil Bojsen-Møller.
Sedan genomfördes två arbetsplatsinterventioner under sex månader, med stöd till mer fysisk aktivitet eller minskat stillasittande bland 263 friska kontorsarbetare i syfte att främja hälsosamma hjärnfunktioner. Stödet gavs på individ, miljö och organisationsnivå.
– Resultatet visade att varken fysiska aktivitetsmönster, kondition eller kognitiva funktioner påverkades. Inte heller ändringar i fysiska aktivitetsmönster och kondition var relaterade till ändringar i kognition. Däremot påverkades sambandet mellan kognition och fysisk aktivitet till viss del av ålder, kön och kondition, säger Emil Bojsen-Møller.
Stillasittande är inte är så negativt för kognitionen och neuroplasticiteten bland friska, fysiskt aktiva kontorsarbetare som tidigare föreslagits.
– Sammanfattningsvis fanns inga stöd för ett samband mellan fysiskt aktivitetsmönster och kognition bland friska kontorsarbetare, inga omedelbara effekter av ett träningspass eller uppbrutet stillasittande på kortikospinal neuroplasticitet bland inaktiva kontorsarbetare, och inget stöd för att de utvärderade arbetsplatsinterventionerna hade effekter på fysiskt aktivitetsmönster eller kognition bland friska kontorsarbetare. Sammantaget tyder fynden på att stillasittande inte är så negativt för kognitionen och neuroplasticiteten bland friska, fysiskt aktiva kontorsabetare som tidigare föreslagits. Dessutom belyser resultaten svårigheten med att stödja hållbara förändringar i fysiskt aktivitetsmönster via arbetsplatsen, säger Emil Bojsen-Møller.
