Starka resultat - men utmaningarna fortsätter
20 november 2020
Kommuner och regioner väntas få starka resultat i år till följd av pandemirelaterade tillskott. Den ekonomiska utvecklingen är dock högst osäker och de långsiktiga utmaningarna kvarstår, enligt Ekonomirapporten från SKR.
Ekonomin har vänt tydligt uppåt sedan i våras, men pandemins utveckling styr om återhämtningen kan fortsätta och i vilken takt. Det framgår av Ekonomirapporten som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterade i oktober.
Under året har staten skjutit till stora tillfälliga statsbidrag till kommuner och regioner på grund av den pågående pandemin. Tillskotten har gett förutsättningar för kommunsektorn att, med ekonomin tryggad, hantera pandemin och en mycket osäker tid.
I rekordsnabb takt har kommuner och regioner ställt om verksamheter och omprioriterat för att hantera en ny situation och vardag. Samtidigt förväntas utmaningarna fortsätta med den demografiska utvecklingen med stora kompetensförsörjningsbehov, de svagare offentliga finanserna samt risken för återkommande pandemiutbrott. Det ger en osäker utveckling och pandemins effekter på ekonomin förväntas bli långvarig.
− Det blir en utmaning att både effektivisera verksamheten och komma ikapp med sådant som inte kunnat göras under pandemin. Årets starka ekonomiska resultat riskerar också att skapa förväntningar, som kommuner och regioner inte har möjlighet att leva upp till, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Bättre skatteunderlag än väntat
Utifrån SKR:s enkät till ekonomichefer och ekonomidirektörer i kommuner och regioner ser resultatet i kommunerna i år ut att landa på cirka 30 miljarder kronor och för regionernas del på knappt 9 miljarder kronor. Det skulle innebära att kommunsektorns finansiella sparande för första gången på tio år går med plus.
− Överskottet beror bland annat på att skatteintäkterna inte har påverkats i förväntad omfattning trots att arbetade timmar har minskat under året, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Några starkt bidragande faktorer till skatteunderlaget är de statliga åtgärderna, såsom korttidspermitteringsregler och förstärkta arbetslöshetsersättningar. Dessutom stiger pensionsinkomsterna snabbt i år. Resultatet har även påverkats av att pandemin gett en minskad efterfrågan av vissa verksamheter. Därtill hade
kommuner och regioner redan under 2019 påbörjat effektiviseringar för att hantera den demografiska situationen samtidigt som staten under året har bidragit med stora tillskott.
Stora investeringsbehov och flytt av överskott
Kommunsektorns investeringar, liksom låneskulder, har under flera år ökat till följd av behovet av att bland annat bygga om och bygga nya sjukhus, skolor och äldreboenden. Årets förväntade resultat gör att kommuner och regioner kan öka likviditeten och därmed minska lånebehovet något. Resultatet gör det också möjligt att avsätta pengar i en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR), som utifrån vissa krav kan användas för att täcka upp eventuella negativa balanskravsresultat framöver.
− Vi behöver fortsatt hantera den demografiska utvecklingen med att äldre, barn och unga ökar jämfört med den arbetsföra befolkningen. Det gäller för kommunsektorn att använda det tillfälliga överskottet på ett sätt som kan minska kostnaderna i framtiden, säger Annika Wallenskog.
SKR föreslår även i en hemställan till regeringen att riksdagen tillfälligt ändrar lagstiftningen så att delar av årets överskott kan användas i budget och planering under 2021 till 2023 alternativt att användning av resultatutjämningsreserven blir friare än med nuvarande regelverk.
− Extraordinära tider kräver också extraordinära åtgärder. Vi vill därför att regeringen ändrar lagen tillfälligt så att de tillskjutna statsbidragen kan användas under nästkommande år för att bidra till fortsatt hög kvalitet i välfärden och till att hantera pandemins långsiktiga konsekvenser, säger Anders Knape.
Källa: Sveriges kommuner och regioner.
