Tillväxten hårt drabbad av pandemin

För 23:e året i rad publicerar Sweco rapporten Sveriges nya geografi med syfte att belysa tillväxtfrågor och ge perspektiv på utvecklingen i Sveriges kommuner. I år fokuserar rapporten på hur Covid-19 hittills har påverkat kommunerna.

Rapporten identifierar och analyserar områden som befolkningstäthet, trångboddhet, varsel, arbetslöshet, gästnätter och äldreomsorg för att ge en bild av hur kommunernas förutsättningar skiljer sig åt.

- Det har varit ett svårt år för alla Sveriges kommuner. Vår kunskap om pandemins samhällspåverkan uppdateras ständigt, men redan nu kan vi säkert säga att samtliga kommuner kommer att spela en avgörande roll för Sveriges återhämtning efter krisen, säger Sebastian Christner, en av rapportförfattarna och samhällsanalytiker på Sweco.

<< Banner-position >>

Pandemin slår hårt mot kommunernas näringsliv

År 2020 varslades 123 471 människor om uppsägning. Störst var varslen i besöksnäringskommuner och kommuner där många jobbar inom industrin. På Arbetsförmedlingen ser man att nyinskrivningarna av arbetslösa ökar mest i storstädernas kranskommuner, större städer och gränskommuner där många jobbar i tjänstenäringarna.

Besöksnäringen är en av de sektorer som drabbats hårdast. Minskningen av gästnätter under sommaren 2020 var särskilt påtaglig i storstäderna, gränskommuner och kända besöksorter. Hemestertrenden kompenserade inte för den stora minskningen av utländska gästnätter.

- Besöksnäringens nedgång är en stor utmaning för många kommuner. Turism gynnar sysselsättningen och bidrar till att upprätthålla kommersiell service året runt, och kan dessutom främja inflyttning och befolkningstillväxt. Pandemin tydliggör vikten av en strategisk planering för besöksnäringen på både kommunal och regional nivå för att bättre kunna hantera snabba ökningar nedgångar och minskningar av besökarantalet i framtiden, säger Sebastian Christner.

Trångboddheten ökar i 271 av 290 kommuner

Covid-19 har aktualiserat debatten om hur vi bor. Förtätning av städer har varit ett ledord för samhällsplanering de senaste decennierna, med fördelar som resurseffektivitet samt bättre rörlighet, nöjen och service. Men täthet kan också leda till ökad trångboddhet som i sin tur kan ge negativa effekter på barns hälsa, skolresultat och sociala kontakter. Under pandemin har det dessutom uppmärksammats som en riskfaktor för ökad smittspridning.

Enligt Boverkets nya definition av trångboddhet lever nästan vart tionde hushåll i Sverige i ett trångbott hem. Det är framför allt i storstadsregionerna man lever trångt, men trångboddheten ökade i 271 av landets 290 kommuner mellan åren 2012 och 2018.

- För att minska trångboddheten krävs en ökad tillgång på bostäder och större rörlighet på bostadsmarknaden. För att minska konsekvenserna av trångboddheten är det viktigt att säkerställa tillgång till trygga miljöer med service och mötesplatser samt goda rekreations- och fritidsmöjligheter, säger Sebastian Christner.

Brister i äldreomsorgen har hamnat i fokus

För våra äldre har pandemin inneburit mycket lidande och stora begränsningar. Äldreomsorgen är hårt drabbad och besöksförbudet på äldreboenden bryter en utveckling som sedan 1950-talet gjort äldreomsorgen mer individanpassad, öppen och fysiskt integrerad i samhället.

I rapporten konstateras att kostnaderna för äldreomsorgen varierar stort mellan kommunerna. Det gör också andelen som arbetar heltid i äldreomsorgen, och det diskuterats ifall äldreboenden med hög andel timvikarier har haft större smittspridning. Kommuner med strukturella svagheter dominerar bland dem som har en låg andel heltidsarbetande, vilket är ett orostecken för målsättningen om en äldrevård med hög kvalitet för alla oavsett hemvist.