Knut Rost: ”Kör, bara kör!”

Knut Rost satte sig i vd-stolen på Diös för fem år sedan. Men först tackade han nej. 

- Ja, jag hade inga planer på att byta jobb. Men sedan insåg jag att bolaget verkligen ville något.

Och att Diös utvecklats de senaste fem åren är ingen överdrift. Bolaget har bland annat gått från 5 000 aktieägare till 15 000, man har i stort sett fördubblat sitt fastighetsvärde och har i dag hyresintäkter på 1 800 000 miljarder. 

<< Banner-position >>

- Man brukar beskriva oss som ett kassaflödesbolag som finns i en lågriskmarknad med möjlighet till hög utdelning.

Visionerna och målen

När Knut Rost tackade ja till vd-posten var det med två idéer på fickan han gick in genom dörren till sitt nya kontor.

- Jag ville bygga ett tydligare bolag men ville också att vi skulle ha kul - varje dag.  

Nya mål sattes.

- Vi bytte vision till något vi alla kunde relatera till. Högflygande mål, som inte gör ont, är mycket roligare att jobba mot.

Sedan 2,5 år tillbaka ligger nu fokus på stadsutveckling.

- Den visionen handlar om att göra de här tio städerna vi verkar i till de mest inspirerande städerna att vara i. Och utifrån det kan vi sätta mål. Ett annat mål har varit att bli marknadsledande, något som gör att vi kan skapa ett starkare hyresgästerbjudande. Och samtidigt hyrestillväxt. 

Diösstäderna

Den traditionella Diösstaden består av en citygalleria men även av high street-handel. Diöshusen har handel i botten, kontor i två-tre plan och bostäder i ytterligare två. 

- Vi ser detta som en riskspridning, menar Knut Rost. 

Att satsa just i Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall, Gävle, Borlänge, Falun, Mora, Östersund och Åre är också ett strategiskt beslut. 

- Vi har bestämt oss för att satsa där det är befolkningstillväxt. I städerna ska det också finnas högskola eller universitet, ett resecentrum, en entreprenörsdriven företagsanda och en aktiv kommunledning. Och det finns i princip i alla de här städerna. De går dock i olika takt, på senare tid har till exempel Sundsvall och Gävle vaknat till liv.

Att Diös i dag har 100 färre fastigheter men fyra gånger större omsättning talar också sitt tydliga språk. 

- Att vi satsat helt rätt är ganska tydligt. Och även om vi ibland får frågan tänker tänker vi inte gå in på någon annan marknad, t ex Uppsala eller Stockholm. Då blir vi ju ett annat bolag. Vi lever mycket på vår lokala kompetens.

Totalt äger Diös 1 600 000 kvm och uppfyller behoven för 1 000 000 människor. 

- Det är större än Stockholm vilket är en ganska intressant tanke. När vi skapar nya kvarter måste vi bygga för alla så att staden inte dör. Vi måste exempelvis satsa på upplevelsehandel eftersom vardagsrummet till stor del flyttat ut på gatorna. 

Relationerna

Det senaste spadtaget för ett stort projekt togs nyligen, tillsammans med en annan energirik vd – Petter Stordalen, Nordic Choice Hotels. Ett nytt Clarion-hotellet, mitt i uppvaknande Sundsvall, ska byggas och är ett perfekt exempel på Diös strategi om stadsutveckling.  

- Vi tittar på varje stad för sig och i Sundsvall fanns det möjlighet att göra något. Hotellet kommer att bidra till en naturlig förstärkning av centrum. Det känns fantastiskt att vi nu är igång! 

Knut Rost fortsätter. 

- Vi jämför oss faktiskt hellre med hotellbranschen än fastighetsbranschen. En hotellkedja ska ta väl hand om sina kunder, Nordic Choice har exempelvis en egen ”Director of passion”. Varför kan inte vi jobba så? Det viktigaste för oss är ju att ta hand om människorna i våra fastigheter. 

Den här tanken har gjort att Diös har börjat en kulturresa internt som benämns Affärer & Relationer. 

- Hela bolaget ska bli väldigt mycket mer relationsinriktat, vi ska ta oss tid till relationer helt enkelt. Jag har slutat prata resultat med mina medarbetare, jag pratar bara siffror med koncernledningen och styrelsen. Att istället få prata om hur vi ska arbeta och tänka är en av mina drivkrafter som ledare. 

Prestigelösheten

Diös, med Knut Rost i spetsen, har överlag pratar mycket ledarskapsfrågor de senaste åren. 

- Vi vill ha ett entreprenörsdrivet ledarskap där man är lojal mot företaget, är en god förebild och är aktiv. Och jag menar verkligen det, att man agerar. Jag har ett talesätt som alla känner till; ”KBK – Kör, bara kör!” Vi har så fantastiskt duktiga medarbetare, jag har ju egentligen inget att komma med. Varenda gång jag får en fråga säger jag; vad tycker du? Och personen har alltid svaret! 

Så i dag handlar det om att leda människor som är duktigare än vad jag själv är, menar Knut Rost. 

- Det innebär att man som ledare måste veta sina egna styrkor och svagheter men även sin omgivnings styrkor och svagheter. Alla anställda har de mandat de behöver i varje stund, för att göra en affär eller ta ett beslut. Det jag kan bidra med är att helheten går åt samma håll. 

Men när jag påtalar storheten i den här sortens ledarskap och undrar var han fått det ifrån blir Diös vd ganska blygsam. 

- Jag har växt upp i en stor familj, är mittenbarn, och har alltid fått medla. I dag har jag själv en stor familj, med högutbildade barn som också är bättre än vad jag är. 

Men vi enas också om att det handlar om prestigelöshet.

- För mig har ledarskapet alltid varit viktigt men det är först när man blir lite äldre som man kan släppa prestigen och inse att andra kan saker bättre. 

Drivkrafterna

Vad har Knut Rost mer för drivkrafter då? För att han drivs av mycket är mer än tydligt. 

- Jag är 59 år men har nog mest energi av alla, skrattar han. Jag drivs av energi, engagemang och av att vara en god förebild. Jag får mycket kraft av det, det är nästan min drog. Jag kommer till jobbet varje dag med mycket energi men så fort jag kommer innanför dörren får jag ännu mer. Det räcker att jag möter gänget vid kaffeautomaten. 

Att Knut är rätt man på rätt plats är tydligt men vad är det roligaste med jobbet? 

- När jag får sitta med i en förhandling med en stor kund/hyresgäst. Det är väl affärsmannen i mig som gillar det. Fast det får jag aldrig göra längre, ler han, eftersom mina medarbetare fixar det bättre själva. Men jag går generellt igång på möten med människor, där vi hela tiden försöker bli bättre än i går. Fast det korrekta svaret är ju när jag ser resultaten av allt vi gör.