Termostatkriget på kontoret

För Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid University of Southern California i Kalifornien i USA, var ämnet högst personligt. I över tio år hade han bråkat med sin fru om hur varmt de skulle ha det hemma. Till slut tog han med sig frågan till arbetet. Tillsammans med Agne Kajackaite från tyska institutet WZB Berlin Social Science Center bestämde han sig för att ta reda på hur temperaturen påverkar en persons kognitiva prestation. De båda forskarna lät 543 tyska universitetsstudenter göra prov i olika temperaturer, från 16 grader upp till 33 grader. Resultaten, som publicerats i tidskriften Plos One nyligen, var slående.

När temperaturen ökade gjorde kvinnor bättre ifrån sig på matematik och verbala uppgifter, medan män presterade sämre.

15 procent bättre

– När temperaturen ökade gjorde kvinnor bättre ifrån sig på matematik och verbala uppgifter, medan män presterade sämre, säger Chang till den amerikanska public servicekanalen NPR.

En temperaturhöjning på knappt 6 grader motsvarade en prestationshöjning på 15 procent hos kvinnorna. Samtidigt försämrades männens insatser med 3 procent. Chang har ingen direkt förklaring till resultatet, men det finns forskning som pekar på att fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor gör att de trivs vid olika temperaturer. Ibland påpekas att klädsel har stor betydelse – i det formella USA bär kvinnor ofta klänning eller armlös blus på kontoret medan män har en varmare kostym – men så var inte fallet när forskningen gjordes.

– Alla kom i shorts och t-shirt, säger Chang till tidningen The Washington Post om de tyska studenter som deltog i studien.

<< Banner-position >>

Temperaturzoner?

Vad ska man då dra för slutsatser av studien? Jo, att människor är olika och att samma temperatur inte passar alla, säger Chang. Samt att miljöfaktorer som just värme har stor påverkan på en persons produktivitet.

Om en arbetsledare noterar att anställda har filtar vid skrivbordet, eller att de svettas genom kläderna, kan det vara läge att ändra temperaturen. På sikt kan Chang tänka sig arbetsplatser med olika temperaturzoner. Ämnet är hett omdebatterat i USA, där ett genusperspektiv ofta läggs på "termostatkriget". För några år sedan publicerade tidskriften Scientific American en artikel där det slogs fast att den standard som används när uppvärmning och energiåtgång i fastigheter beräknas bygger på att de som ska befinna sig där är män i 40-årsåldern med en vikt på drygt 70 kilo.

Het debatt

Förra sommaren orsakade Cynthia Nixon, skådespelerska och då Demokraternas kandidat till posten som delstaten New Yorks guvernör, stora rubriker när hennes team begärde att det skulle vara 24 grader i ett rum där en tv-sänd debatt skulle hållas. Arbetslivet är "ökänt sexistiskt när det gäller temperaturer", hette det i ett mejl från Nixonkampanjen till den arrangerande tv-kanalen, enligt tidningen The New York Times. Hennes motståndare, den republikanske guvernören Andrew Cuomo, är känd för att vilja framträda i utkylda lokaler. Vid ett av hans årliga linjetal om läget i delstaten noterade medier huttrande åhörare, inklusive en i skidjacka.

Av: Tina Magnergård Bjers/TT

Fakta

Kroppens temperatur:

Kroppens inre temperatur ska ligga på cirka 37 grader om man är frisk och befinner sig i vila. Hudens temperatur kan dock vara både högre och lägre. 

Kroppstemperaturen styrs av temperaturcentrum i hjärnan, som fungerar ungefär som en termostat. Kroppen kan öka värmeproduktionen eller avge värme, främst genom att ändra hudens temperatur.

Ökad värmeproduktion sker framför allt genom att musklernas aktivitet ökar. Muskulaturen blir spänd och ofrivilliga rörelser uppstår, man huttrar. Vid låg kroppstemperatur minskar blodcirkulationen i huden. Då avger kroppen mindre värme och huden bleknar.

Kroppen kan göra sig av med överskottsvärme på olika sätt: Blodet leds till huden som blir röd och varm. Om den omgivande temperaturen är lägre kyls blodet då av. En alltför varm person svettas också och när svett avdunstar kyls huden eftersom värme förbrukas.

Källa: 1177.se