Triss i kontorsrapporter

AMF Fastigheter - ”Kontoret en framgångsfaktor i rekrytering och kulturbygge”

Kontoret betraktas som väldigt viktigt både bland företag och arbetstagare i åldern 30–60 år, trots att den hybrida arbetsmodellen blir alltmer vanlig. Faktum är att en betydande majoritet (86%) skulle överväga att tacka nej till ett arbete om kontoret inte levde upp till förväntningarna. Kontoret är därmed en framgångsfaktor både för att rekrytera och behålla talanger. Det visar en undersökning gjord av Reflect Affärsutveckling på uppdrag av Epicenter och AMF Fastigheter.

Kontoret idag är i första hand en mötesplats med fokus på lärande, kreativitet och sam-arbete.

Inför Future of Workspace Summit under Sime i Stockholm den 4–5 maj har Epicenter och AMF Fastigheter låtit göra en undersökning för att kartlägga synen på kontoret 2022. Undersökningen “Framtidens kontor”, som baseras på en studie med över 1 000 respondenter, visar att 60 procent av respondenterna tycker att kontoret är viktigt för byggandet av företagskulturen. Ett företag vars kontor inte tydligt visar företagskulturen kan uppfattas som svagt i form av värderingar och målsättningar.  

– Det är på kontoret som kulturen byggs och relationerna stärks. Många uppskattar flexibiliteten i att kunna arbeta hemma ibland men för att komma både sina kollegor och arbetsplatsen nära har kontoret en helt central roll. Det är en bild som både arbetsgivare och arbetstagare bekräftar, säger Patrick Mesterton, vd på Epicenter.  

Kontoret som mötesplats

Bilden av kontorets vikt och roll som kulturbyggare delas av en majoritet av respondenterna och gäller oberoende av hur man väljer att fördela sin arbetstid mellan kontoret och hemarbete. Anledningen till att man vill tillbringa tid på kontoret är bland annat att det sociala utbytet på arbetsplatsen är viktigt (68%). Tre av fyra tycker att det är viktigt för sammanhållningen att kunna träffa kollegor över en kopp kaffe.  

– Kontoret idag är i första hand en mötesplats med fokus på lärande, kreativitet och samarbete. Väljer man att arbeta hemifrån ett antal dagar i veckan fyller arbetsdagarna på kontoret en än viktigare social funktion, både under och efter arbetstid. Som anställd vill man tillbringa sin arbetstid på kontoret på en plats där man trivs och där arbetsdagen sömlöst kan övergå i en fritid, säger Helena Molinero, HR-chef på AMF Fastigheter.   

Med den hybrida arbetsmodellen som det nya normala har arbetsplatsens fysiska läge blivit alltmer viktigt (83%). Att ha nära till restauranger, branschkollegor på andra bolag i grannfastigheter och gym är faktorer som avgör bedömningen på arbetsplatsens läge. Närheten till restauranger är den näst viktigaste parametern kopplat till kontorets läge, närheten till bra kommunikationer är den viktigaste.  

Undersökningen i korthet 

• Hela 86% skulle överväga att tacka nej till att ta anställning på ett kontor som inte mötte arbetstagarens förväntningar, varav 30% starkt skulle överväga att tacka nej.  
• 82% jobbar hemifrån minst 1 dag i veckan. Drygt var femte (22%) arbetar fortfarande hemifrån 4 dagar eller mer.  
• Tre av fyra tycker att samtalet vid kaffeautomaten/fikarummet är viktigt för sammanhållningen. 
• Drygt hälften av de som är ofta på kontoret tycker det är tråkigt när många kollegor arbetar hemifrån.  
• 28% saknar interaktionen som uppstår vid kontorsfika. 
• 6 av 10 har diskuterat behov av förändringar kring arbetssätt, arbetsformer eller arbetsmiljö, men förändringar som lyfts bygger på andra faktorer än de som arbetstagaren anser vara viktigt. 

<< Banner-position >>

Cushman & Wakefield - ”Kvalitet i fokus efter pandemin” 

Den här rapporten innehåller den aktuella kontorsmarknadsutvecklingen i Sverige på delmarknadsnivå i Stockholm, Göteborg och Malmö samt på stadsnivå i regionstäderna. I denna utgåva tar Cushman & Wakefield en djupare titt på Stockholmsmarknaden med dess hyresgästers flyttmönster och lokalstrategier.

Under 2021 valde 95 procent av hyresgästerna i Stockholm att stanna kvar inom innerstadens gränser och majoriteten av hyresgästerna tidigare lokaliserade i närförorterna valde att flytta närmare citykärnan. Av bolagen som omlokaliserat inom innerstaden går det att utläsa att microläget tappat något i betydelse, till förmån för ett kontor av hög kvalité med bättre planlösning. Som effekt av pandemins påverkan på vårt arbetssätt, är det tydligt att en omdisponering av ytor sker, där kontorsplatser minskar i antal medan antalet mindre mötesrum ökar. De stora konferensrummen är på uttåg och coworking utgör allt oftare en del av den framtida lokalstrategin.

En annan trend som växer är erbjudandet om servicetjänster i byggnaden, såsom coworking och konferensrum, gemensam reception, gemensamma matsalar, restaurang och gym. 

Gustaf Benndorf – Head of Tenant Representation på Cushman & Wakefield säger:

– Vi ser i dagsläget att allt fler som väljer att flytta av strategiska skäl har fört diskussionen under lång tid och nu är redo att fatta beslutet. Många som flyttar till en annan delmarknad rör sig in mot city och oftast till en bättre kontorsprodukt som erbjuder mer flexibilitet, antingen på det enskilda kontoret eller i byggnaden som sådan. En annan trend som växer är erbjudandet om servicetjänster i byggnaden, såsom coworking och konferensrum, gemensam reception, gemensamma matsalar, restaurang och gym. Allt som förenklar för hyresgästen anses attraktivt.

Frågorna kring lokalstrategi och arbetsplatsstrategi har hamnat allt högre upp på företagsledningens agenda. Anledningarna är flera. För att värna om företagets kultur och innovativa förmåga behöver de anställda träffas. Samtidigt föreligger en utmaning för företagen att locka tillbaka sina anställda till kontoret när mycket av arbetet bevisligen kan utföras hemifrån. Ett nytt modernt kontor av hög kvalité ses nu som det främsta verktyget och det nya kontoret används även i varumärkesstärkande syfte.

Annie Lilja, Senior Advisor, Strategic Advisory på Cushman & Wakefield fortsätter:

– Majoriteten av respondenterna i vår undersökning uppger att miljöcertifiering av kontorsbyggnaden var en viktig parameter i deras beslut kring ny lokal och mer än majoriteten har tecknat gröna hyresavtal med sina hyresvärdar. Det är tydligt att hållbarhetsaspekten nu genomsyrar allt fler av företagens beslut.

Under det första kvartalet ser Cushman & Wakefield att prime yielderna har sjunkit något i Stockholms innerstad, medan nivåerna i Göteborg och Malmö har varit oförändrade. Primehyrorna noteras ligga fortsatt stabilt i Stockholm och Malmö, medan Göteborg CBD har ökat. Andelen tillgängliga kontorsytor på marknaden är oförändrad under kvartalet. Vakansgraderna har legat stabila under kvartalet på nivåer om 5 % för Stockholm CBD och Göteborg CBD medan Malmö Nya CBD uppvisar en vakansgrad om 6,5%.

Anders Elvinsson, Head of Valuation & Strategic Advisory, Cushman & Wakefield avslutar:

– Den omfattande undersökning som vi nu genomfört visar tydligt att företagen omlokaliserat till lokaler i gröna byggnader med goda kollektiva kommunikationer och ett gott serviceutbud i närområdet. Under det senaste året har affärer skett med kontorsfastigheter i perifera lägen som långt ifrån uppfyller ett modernt bolags skallkrav och där den initiala vakansen varit betydande. Jag tror att vissa av dessa fastighetsägare tagit sig vatten över huvudet och ingångsvärdena i dessa affärer är för höga för att i närtid kunna motivera konvertering till annan användning förutsatt att det ens är möjligt.

Wihlborgs - ”Förväntningarna ökar på framtidens kontor” 

Sökningar på hybrida koncept och flexibilitet i arbetslivet har ökat med 200 procent under mars-oktober 2021 jämfört med samma period förra året. Det framgår i en uppföljande AI-rapport som Wihlborgs tagit fram tillsammans med analysföretaget Navet.

Från fokus på hemmakontoret, ergonomi och längtan efter social samvaro under det första pandemiåret 2020, har samtalet skiftat till att handla om möjlighet till hybridarbete och om kontoret som plats.

Tillvägagångssättet bakom rapporten ”Kontoret i ny tappning”, med en stor mängd data som analyserats med hjälp av artificiell intelligens (AI), gör det möjligt att analysera nya underliggande strömningar och tendenser, eller kvarstående trender, som vi inte alltid kommunicerar öppet. En sådan slutsats som har kunnat dras är att allt fler sätter situationen på arbetet i samband med välmående i stort.

 Den som hittar nyckeln till flexibla och hybrida lösningar blir också en attraktiv arbetsgivare. Det ger också möjligheter att till exempel utöka sin rekryteringsbas geografiskt. 

Skiftet i samtalet innebär att förväntningarna på kontoret har ökat, konstaterar Ulrika Hallengren, vd för Wihlborgs:

– Hybrida lösningar är här för att stanna, vilket ställer högre krav på ledarskap, organisation och tekniska förutsättningar. Det sätter ett helt nytt ljus på kontorets funktion. Arbetsplatser förväntas vara ännu mer attraktiva och utformas som mötesplatser för innovation och utveckling. De har blivit en viktig del av arbetsgivarvarumärket.

Undersökningen visar också att företagens medvetenhet om medarbetarnas nya förväntningar har ökat, och att anpassningar görs för att skapa större utrymme för individuella behov. Däremot skiljer sig företagens respektive medarbetarnas bild av vad flexibilitet innebär i praktiken.

– Det finns ingen universallösning som alla organisationer kan tillämpa, utan är något som behöver arbetas fram baserat på de mål man vill uppnå med sin verksamhet. Annars blir det lätt att flexibilitet omvandlas till regler som ger motsatt effekt med snarare minskade möjligheter för medarbetarna.

Ulrika Hallengren ser stora möjligheter för företag och andra organisationer att ta ett omtag kring kontoret:

– Den som hittar nyckeln till flexibla och hybrida lösningar blir också en attraktiv arbetsgivare. Det ger också möjligheter att till exempel utöka sin rekryteringsbas geografiskt.

– Vi märker att många av våra kunder nu tar tillfället i akt att uppgradera sina lokaler efter nya behov. De har gjort sin hemläxa och utformar medvetet sina lokaler för att stärka varumärket och företagskulturen. Till exempel ökar intresset för hållbara lösningar, återbruk av inredning och möbler som ett sätt att visualisera sin hållbarhetsambition.