Dagsljusets betydelse för hälsa och prestation
6 april 2018
När man söker ny lokal är inflödet av dagsljus en väldigt viktig parameter att ta hänsyn till eftersom dagsljuset påverkar oss i hög grad och har inverkan på både vår hälsa och hur vi presterar på jobbet. Även ljusets kvalitet och möjlighet att skapa en flexibel ljusmiljö har stor betydelse.
Dagsljus påverkar hur vi mår, om vi känner oss pigga eller sömniga, och det inverkar på vår inlärning och prestationsförmåga. Det vet vi från vetenskapliga studier som gjorts under många år. Men forskarna vet fortfarande inte varför vi mår bra av dagsljus, bara att vi gör det. Det som går att bevisa är att ljuset reglerar vår dygnsrytm, vår inbyggda klocka.
– Dagsljuset ger tydliga signaler till hjärnan om tiden på dygnet. Det gör att kroppen kan synkronisera rytmer – är man vaken dagtid ser kroppen till att den varvar ned nattetid, säger Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms Universitet.
styr halten av d-vitamin
Dagsljus styr också halten av D-vitamin i kroppen. D-vitaminet bildas i huden när solen skiner på oss. Vitaminet är sannolikt viktigt för ett flertal funktioner i kroppen. Det uppges vara bra för immunförsvaret, skelettet, motverkar trötthet och depression,
behövs för cellernas tillväxt och för att vi bättre ska kunna ta upp mineraler.
Enligt Marie-Claude Dubois, kanadensisk dagsljusforskare vid Lunds Universitet och miljöspecialist på White Arkitekter, behöver vi direkt solljus minst 10-15 minuter tre gånger i veckan för att vi ska få i oss tillräckligt med D-vitamin. Behovet är dock högst individuellt. Hon menar att i praktiken har ungefär hälften av befolkningen i Sverige brist på D-vitamin på vintern.
– Bristen på dagsljus skulle man behöva ta mycket mer allvarligt på i Sverige, kanske anpassa våra arbetstider och skolgång efter den. Det får stora hälsokonsekvenser. Vi har mätt ljuset på vintern i Lund till bara 1 500 lux utomhus mitt på dagen. I Kanada har vi nästan alltid över 7 000 lux vintertid, säger hon.
Som jämförelse kan starkt dagsljus mitt på dagen ge 90 000 lux under en klar himmel med sol, medan en arbetsplats-belysning ska motsvara 500 lux (belysningsstyrka mäts i enheten lux, 1 lux = 1 lumen/kvm).
även ljuskvaliteten är viktig
Det är inte bara mängden solljus som är viktig utan även ljuskvaliteten, som varierar under dygnet. På morgonen får vi mycket av det vita, kallare ljuset som innehåller mycket blått ljus (460 nm), som säger till kroppen att sluta tillverka sömnhormonet melatonin.
Av det skulle man kunna tro att blåfärgat fönsterglas gör människor piggare. Marie-Claude Dubois genomförde 2009 en studie vid Université Laval i Québec med just den hypotesen. Men resultatet blev precis tvärtom. Det blå glaset skapade nämligen ett ljus som kan liknas vid en mulen dag med följden att folk blev sömnigare under experimentet. Bronsfärgat glas däremot gav ett ljus som mer liknade en solig dag så folk tyckte att det var trevligare och därmed blev de mindre sömn-iga.
– Så utöver biologiska effekter har ljuset även en viktig psykologisk aspekt, som påverkar hur vi upplever en dag.
balanserat ljus
Marie-Claude Dubois framhåller vikten av att skapa ett balanserat ljus i en byggnad. Vi människor är nämligen väldigt känsliga för kontraster. Ljuset behöver komma in i en byggnad från olika håll för att inte skapa för stora variationer och därmed kontraster.
– Vårt öga kan inte se flera ljusnivåer samtidigt. Säg att du jobbar i ett öppet kontors-landskap med en stor glasfasad på ena sidan av lokalen som skapar höga ljusnivåer. Men när du tittar på din datorskärm måste du kompensera för kontrasterna genom att använda ögats och ansiktets muskulatur för att skapa en skarp bild. Det leder till slut till trötthet och huvudvärk, förklarar hon.
- I varje projekt strävar vi efter att skapa en allmänbelysning av dagsljus som kompletteras med elektriskt ljus.
