Den kommersiella staden är den fungerande staden

Stadsutveckling har fått en renässans i takt med urbaniseringen och det sedan några år kraftigt ökande byggandet. Ett mantra i dessa sammanhang är att man vill skapa ”blandstaden” eller ”stadsmässiga kvaliteter”. Det finns en vision om tät bebyggelse i kombination med livlig och mångfacetterad gatuplansverksamhet. Mysiga butiker, bagerier, caféer och trevliga restauranger och en känsla av Paris, London eller Rom.

Tre dimensioner

Är denna idé om blandstad förenlig med verkligheten? Svaret är både ja och nej och det finns tre dimensioner som man bör förhålla sig till: 1. Utbudet blir aldrig bättre än efterfrågan. 2. Kund/besöksorienterade verksamheter tenderar att klustra. 3. Stadens platser befinner sig i konkurrens med andra platser. I London finns Saville Row, med ett stort antal lyxiga herrekiperingar, i Stockholm finns någon enstaka lyxbutik för herrar och i Västerås finns några butiker med inslag av märkeskostymer. I London bor det 10 miljoner människor och ett stort antal miljardärer. I Stockholm bor det 2 miljoner och en handfull miljardärer. I Västerås bor svensk medelklass. Efterfrågan, eller med ett annat ord den samlade köpkraften, inom en stads eller plats upptagningsområde sätter ramarna för hur omfattande utbudet kan bli. Denna princip gäller för alla platser och inte minst i planeringen av nya områden måste denna princip beaktas. Det går inte att få allt och det är inte möjligt att fylla alla lokaler med ”berikande gatuplansverksamhet”. Man måste välja ut intressanta platser och stråk och kraftsamla i dessa.

<< Banner-position >>

Framgångsrikt att klustra

Torget är den klassiska mötesplatsen för handeln och för möten av olika slag. Torget har inte fått denna funktion för att det är en lämplig och öppen plats utan för att klustring av verksamheter underlättar för kunder att införskaffa varor. Klustringsmekanismen är lika stark idag som den var för 100 år sedan eller för 1 000 år sedan. Den kan dock ha tagit sig en del nya former. Idag klustrar verksamheter i tillgängliga lägen, vilket kan vara stora köpcentrum med god biltillgänglighet, stadsdelscentrum med bra kollektivtrafik eller centrala stadskärnor. Att klustra butiker, restauranger och annan privat och offentlig service är en framgångsfaktor om man vill skapa kommersiell kraft i ett område.

Platser konkurrerar

Platser befinner sig också i ständig konkurrens med andra platser. En större stadskärna har ett upptagningsområde som överlappar med stadsdelscentrum, externa köpcentrum och andra typer av platser. Dessa platser har i sin tur överlappande upptagningsområden. Resultatet av ”överlappande upptagningsområden” är att det är flera platser som konkurrerar om samma kunder/besökare. Detta leder i sin tur till att platsens attraktivitet måste hålla en bra nivå och utvecklas. Vad kännetecknar då en attraktiv plats? Anlägger man ett kommersiellt synsätt är det viktigt att förstå ”efterfrågesidan”, d v s vad efterfrågar besökare. Ofta är det inte bara handel utan det är en mix av privat och offentlig service. Väl så viktigt är också att förstå ”utbudssidan”, d v s vilka krav ställer de aktörer som ska lokalisera sig på en plats. Av vikt är att förstå att kommersiella aktörer är vinstmaximerande företag som väljer lägen där de maximerar vinsten.

Skapa en känsla

Väl så viktigt för en plats attraktivitet är ”känslan”, d v s allt det där som är svårt att sätta fingret på men som skapar en trevlig plats. För att arbeta på ett proaktivt sätt krävs ofta att det finns en organisation som ser till att både förvalta och driva platsens utveckling. Framdriften underlättas om det finns en tydlig handlingsplan. Här har ofta rent kommersiella handelsplatser en konkurrensfördel. De har en ägare som har incitament att maximera hela handelsplatsen. I stadskärnor, stadsdelar och bostadsområden kan ägarbilden ofta vara splittrad vilket riskerar att leda till att olika aktörer maximerar sin egen nytta och inte ser till helheten. Att hantera denna problematik är mycket viktigt om man vill hävda sig i ”platsernas konkurrens”. Ska man i stadsutvecklingsprojekt helt och hållet vika ner sig för kommersiella krafter? Nej. Det som krävs är ”kommersiell stadsutveckling”, d v s både en förståelse för de kommersiella drivkrafterna men också respekt för att stadsutveckling inte bara handlar om att ha bra butiker. Väl så viktigt är att bidra till strukturer, arkitektur m m som skapa den rätta ”känslan”.