Så inreder du med återbruk
27 februari 2020
Kan möbelbranschen bli hållbar? Och hur ska det gå till? I ett Vinnovafinansierat forskningsprojekt har White arkitekter under två år arbetat för att riva de hinder som sätter stopp för återbruk och återvinning i industriell skala. Thérèse Elmquist, projektledare inom inredning och design, sammanfattar här de sex viktigaste insikterna från forskningsprojektet som har visionen att göra Sverige till ett föregångsland för en storskalig övergång till cirkulär ekonomi.
I Sverige produceras det möbler för 23 miljarder kronor om året. Samtidigt beräknas möbelproduktionen bidra till klimatpåverkan med mer än 150 000 ton CO2-ekvivalent per år. För att möta samhällets behov av cirkularitet och minskat resursslöseri startades projektet ”Affärsmodellinnovation för cirkulära möbelflöden”, där utöver White även möbelföretag, forskare, regioner, branschorganisationer, med fler, deltar. Inom ramen för projektet har Thérèse Elmquist och Susanna von Eyben på White tagit fram ett metodstöd för hur inredningsprocessen kan bli mer cirkulär.
När något måste slängas är det alltid läge att ställa sig frågan: finns det några val vi hade kunnat göra vid inköpet som lett till att vi inte hade behövt slänga idag?
Med en hög cirkulär ambition finns mycket att vinna. I en rapport från 2017 har samarbetspartnern RISE visat att cirkulär användning av möbler minskar klimatavtrycket med så mycket som 20–40%, jämfört med att köpa nytt och slänga. Och att återbruka lönar sig även ekonomiskt: tre fjärdedelar återbrukad inredning sparar från mellan en tredjedel, till halva kostnaden jämfört med att köpa allt nytt.
– När något måste slängas är det alltid läge att ställa sig frågan: finns det några val vi hade kunnat göra vid inköpet som lett till att vi inte hade behövt slänga idag? Med hjälp av vårt metodstöd kan vi tillsammans ställa de frågorna redan från början, säger Thérèse Elmquist, projektledare på White.
lyckas med det cirkulära inredningsprojektet
Vad är det då som avgör om ett cirkulärt projekt blir lyckat? Här listar Thérèse Elmquist vad som är viktigast att tänka på, för att lyckas med sitt cirkulära inredningsprojekt:
• Rätt person på rätt plats. För att lyckas med ett cirkulärt förhållningssätt måste man inkludera olika personer som känner till verksamhetens långsiktiga behov, vet vilken inredning som redan finns, har praktiskt förmåga att planera för flytt och hur man säkerställer skötsel och underhåll av inredningen. Att ta professionell hjälp av personer med erfarenhet och vana av inredningsprojekt med hög andel återbruk är en god förutsättning för att lyckas.
• Ge framtiden en tanke. Det är viktigt att se bortom dagens behov – och istället utgå från morgondagens. Det kan vara svårt. Ett knep är att blicka bakåt och reflektera över hur verksamheten förändrats de senaste 10 åren. Vilka krav har ställts på flexibiliteten på inredningen och lokalerna? Minst lika höga krav ska kunna ställas framöver.
• Var tidsrealist. En knäckfråga för de cirkulära processerna är att de måste få ta tid. Att inventera vad som finns, planera för renovering av möbler och att hålla utkik på begagnatmarknaden kräver en tidplan som är mjuk i knäna. Å andra sidan vinner man tid i nästa led, när inredningen faktiskt håller länge.
• Cirkulär budget. Låt inte budgeten stå i vägen för kloka beslut. Budgetera för renovering istället för investering, och mät värdet på inredningen utifrån fysisk livslängd inte ekonomisk. En väl omhändertagen kvalitetsmöbel kan behålla sitt värde i mer än 20 år. Över tid kommer kostnadsbudgeten att vara en bråkdel av vad avskrivningar motsvarar vid nyinköp.
• Välj rätt – och noga. Ett inredningsprojekt med hög cirkulär ambition kräver förmåga att se vad som är estetiskt hållbart och identifiera möjligheterna i den inredning som finns. Genom renovering eller nya sammanhang kan synen på en möbel som anses sliten förändras. Det är också viktigt att säkerställa att möbeln kan renoveras och att reservdelar finns att tillgå.
• Ägandeskapet är A och O. Väl på plats krävs kunskap om vilken inredning som finns i organisationen, hantering av den inredning som inte behövs och kunskap om underhåll och skötsel. Därför krävs ett tydligt ägandeskap av inredningen, så att den behandlas som den tillgång den faktiskt är.
– Alla ambitiösa verksamheter har idag miljömål som ska stötta målen i Agenda 2030. Ett inredningsprojekt med en hög cirkulär ambition är ett konkret sätt som kan bidra till att nå dessa mål, säger Thérèse Elmquist.
