Tufft för glesbygdens småföretagare
8 maj 2020
Coronakrisen sätter unika krav på företagare, men alla kommuner är inte lika väl rustade. Glesbygdskommuner har sämst förutsättningar. Det visar en ny stor kartläggning av Småföretagarnas riksförbund.
Med SmåföretagarIndex kan Småföretagarnas riksförbund för första gången visa förutsättningarna för små och medelstora företag i landets samtliga 290 kommuner. Coronaepidemin gör indexet högaktuellt. Arbetslösheten stiger och konkurserna ökar, vilket gör det viktigare än någonsin att skapa goda möjligheter att starta och driva företag.
– Kommuner med låg ranking är till stora delar glesbefolkade. För att hela landet ska kunna leva krävs det att den statliga näringspolitiken reformeras så att de glesbefolkade kommunernas förutsättningar ökar, så de kan dra nytta av sina styrkor, säger Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund.
Syftet med rankingen är att beskriva förutsättningarna för företagande, snarare än att betygsätta kommunens verksamhet. En låg ranking betyder inte att kommunen skulle vara dålig på att tillgodose en företagares behov, utan att den har svårare förutsättningar än många andra.
Utmaningar och möjligheter
Småföretagarnas riksförbund har analyserat nio olika dimensioner av företagande för att ge en helhetsbild av de lokala förutsättningarna.
Av samtliga kommuner i landet har Danderyd bäst förutsättningar. I Danderyd är det framför allt antalet företagsamma per capita, lokal marknad och välfärdsåtagande som drar upp kommunens betyg, medan trygghetsinsatser, överlevnadsgrad, och kommunal näringspolitik är relativa svagheter.
Stora skillnader mellan kommuntyper
Det finns tydliga geografiska mönster bland kommunerna med bäst och sämst förutsättningar för småföretagare. Bäst förutsättningar hittar vi i storstädernas kranskommuner. Faktum är att topp fyra kommuner i landet alla är pendlingskommuner till Stockholm: Danderyd, Solna, Täby och Nacka. Och alla kommuner i topp-50 ligger söder om Stockholm.
De mindre tätbefolkade delarna av landet har svårare villkor för små företag. Landsbygdskommuner med stark turism klarar sig relativt väl, men annars har landsbygden betydligt sämre villkor än resten av landet.
– Då turistnäringen har fått en kraftfull inbromsning i coronakrisens spår är det nu oerhört viktigt att statliga insatser snabbt kompenserar de inkomstbortfall som denna näring så dramatiskt upplevt, säger Erik Sjölander.
