Kontoret – en fråga om identitet och stolthet
5 december 2017
Behov av tillhörighet för att förstå vår omvärld och den egna identiteten kopplad till denna är allmänmänskligt. Ett begrepp inom arkitektur, platstillhörighet, behandlar detta behov av tillhörighet och identifiering kopplat till fysisk omgivning.
Arkitekturen har olika verktyg för att väcka starka positiva känslor och få oss att läsa och förstå vår omgivning, och i förlängningen identifiera oss med en plats och öka vår platstillhörighet. Detta åstadkoms genom spännande, men samtidigt orienterbara miljöer och här spelar bl a skala, rumssamband, utblickar, materialval och arkitektonisk detaljarbete stor roll – faktorer med stor påverkan för estetiken.
Dagens stadsbyggnad visar olika uttryck för detta, man talar t o m om att platser
genomgår estetisering som en del i en gentrifiering där val av bostad och stadsdel blir en livsstilsmarkör. Behovet av platstillhörighet och identifiering genom arkitektur kommer allra tydligast till uttryck i våra hem, vilka idag för många har blivit ett sätt att manifestera sig själva genom visa upp etiska val och preferenser.
Dagens spår av disneyfication
Identifiering och platstillhörighet kommer också till uttryck i kontoret – både i kontorsbyggnader och interiörer. Sedan millennieskiftet har varumärkesbyggnad genom kontoret fått ökad uppmärksamhet då många IT-företag under ”dot.com”-eran mer uttalat nyttjade kontorsarkitekturen för detta syfte. Något som kallas ”disneyfication” utvecklades då inom kontorsdesign, när företag i strävan att marknadsföra sig själva som annorlunda, lustfulla och nytänkande skapade en kontorsmiljö som närmast liknade en nöjespark – därav namnet disneyfication. I dagens kontorsarkitektur kan vi fortfarande se spår av detta, även om uttrycket oftast är mer dämpat. Målet är dock detsamma - att manifestera den egna organisationen genom både extern och intern varumärkesbyggnad genom kontoret.
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR ARKITEKTUR
Arkitektur är fysisk – vi kan ta och se på den, därtill har den ett starkt symbolvärde varför den är ett bra verktyg i värdeskapande varumärkesbyggnad. Arkitekturen är dock större än så. Den är historiserande och identitetsskapande, men också kopplad till hälsa och välbefinnande. Vi behöver höja blicken och se mer långsiktigt hållbart på kontorsarkitekturen då arbetsplatsen är en viktig del av många människors dagliga liv. Den arbetsföra befolkningen vistas större delen av ”vakentiden” på jobbet.
Vänskap, dynamik & Interaktion
Arbetsplats och yrkesidentitet är i många fall kopplad till den egna identiteten liksom till viktiga relationer, inte sällan är arbetskollegor nära vänner. Forskning visar att stämningen på jobbet sällan är en slump. Här kan arkitekturen spela en ”aktiv” roll för vänskapsband, dynamik och interaktion på kontoret då den påverkar möten och relationer på arbetsplatsen genom planlösningen, där rumsstorlek, placering och funktioner spelar roll, men även placeringen av enskilda medarbetares arbetsplatser.
För innovationskraft och produktivitet inom kunskapsintensiv verksamhet är närhet till gruppmedlemmar en nyckelfaktor, men också avskildhet och koncentration.
Avseende hälsa och välbefinnande visar forskningen även att kontorsarkitekturen spelar roll, bl a visar min egen forskning att val av kontorstyp påverkar detta, liksom för arbetstillfredsställelse, förekomst av konflikter och ledarskapet på kontoret.
Låt oss därför sluta tala om kontorslandskap kontra cellkontor och istället tala om olika kontorstyper, då forskningen visar på stora skillnader mellan olika kontorstyper med öppen planlösning. Liksom skillnader i antal personer som delade rum, tillgång till olika stödmiljöer för möten, men också för koncentration och avskildhet o s v.
Lika viktig är arkitekturens roll för identitet, tillhörighet och stolthet över den egna yrkesrollen och arbetsplatsen. Här har bl a min egen forskning visat att upplevelsen av kontorsarkitekturen påverkar medarbetares syn på både arbetsplats och organisation, där de estetiska värdena spelar stor roll – vilket visar dess vikt både ur ett medarbetar- och ledarskapsperspektiv. Detta sammantaget med faktumet att organisationer i dagens globala, konkurrens- utsatta värld måste attrahera och behålla kompetenta medarbetare, belyser värdet av kunskap om kontorsmiljöns betydelse för medarbetare och organisationer ur ett helhetsperspektiv. För detta spelar arkitekturens alla dimensioner, inte minst den estetiska stor roll.
Krönika författad av Christina Bodin Danielsson, Tekn Dr, Arkitekt SAR/MSA
