Lågkonjunkturen har nått hit

Konjunkturindikatorn för Göteborgsregionen sjönk 2,5 punkter till 89,0 under sista kvartalet 2022, alltså lågkonjunktur, främst drivet av det svaga läget inom handeln, bygg- och tjänstesektorn.

Bland tillverkningsföretagen i regionen har volymerna fortsatt öka under fjärde kvartalet och kapacitetsutnyttjandet är alltjämt högt. Tillverkarna fortsätter att nyanställa, men kompetensbristen upplevs inte lika skriande som tidigare. Lönsamheten har försämrats markant och man räknar med sänkta volymer framåt. Efter sommarens urstarka situation upplevs konjunkturläget nu som strax under normalt.

Förväntningarna framåt är att både varsel och konkurser kommer att öka, dock från en låg nivå.

– Tillverkningsföretagen trycker alltmer på bromsen. Industrins orderingång har gått ner på negativa nettotal på såväl hemma- som exportmarknaden, så den verkar krympa. Produktionen har ökat under fjärde kvartalet 2022, men orderstockens påfyllning har inte hängt med, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.

En splittrad tjänstesektor upplever mycket svag konjunktur samtidigt som många företag fortfarande har brist på kompetent arbetskraft. Efterfrågan och lönsamheten för sektorn som helhet är oförändrad. Inom regionens byggsektor är utsikterna framåt mycket pessimistiska vad gäller byggvolym och anställda. Lägre efterfrågan och tuffare finanser sänkte byggtakten under sista kvartalet 2022.

Trots viss återhämtning inom handeln är läget fortfarande iskallt. Handelsföretagen i regionen förväntar sig minskad försäljning och färre antal anställda framåt.

– Många handelsföretag hade minskade försäljningsvolymer under slutet på året, som vanligtvis är ett av de bättre kvartalen för handeln. Även framåtutsikterna ser ganska bleka ut för handeln, säger Peter Warda.

<< Banner-position >>

Svenska ekonomin backar mer

Sveriges ekonomi förväntas krympa med 1,4 procent under 2023, enligt Konjunkturinstitutets senaste sammanställning. Utsikterna för Göteborgsregionens tio största marknader har också försämrats, men BNP för dessa spås ändå växa med i snitt 0,9 procent (exportviktat), när vi väger samman prognoser från banker och institut. Främst beror det på höga förväntningar på Kinas tillväxt och att den amerikanska ekonomin har stabiliserats.

Gapet i förväntad tillväxt mellan Sverige och regionens tio viktigaste marknader är alltså hela 2,3 procentenheter under 2023, när vi viktar dem för andel av Göteborgsregionens export. Lågkonjunkturen ser ut att drabba Sverige hårdare än EMU-området i genomsnitt.

Arbetsmarknaden i Göteborg än så länge stark

Samtidigt annonserades fler än 10 000 jobb i regionen varje månad under fjärde kvartalet, likt tidigare under året.  Jobbtillväxten i Göteborgsregionen (+5,5 procents ökad sysselsättning på årsbasis) är klart starkare än i Stockholm (+0,4), Malmö (+0,6) och övriga Sverige (+2,2). Mest ökade sysselsättningen inom hotell och restaurang samt inom information och kommunikation. Även inom transport och magasinering, kunskapsintensiva tjänster och tillverkning blev jobben fler.

Arbetslösheten ligger alltjämt under snittnivån för högkonjunkturåren 2014-2019 med 5,6 procent arbetslösa i Göteborgsregionen i januari, att jämföra med 6,6 procent för Sverige i stort.

– Sysselsättningssiffrorna kan vara något överskattade, men 2022 blev ett mycket bra år för alla arbetssökande i regionen, särskilt bland utrikesfödda och unga där arbetslösheten sjönk mest. Det svaga konjunkturläget bedöms dock leda till att det under 2023 kommer att bli svårare att ta sig in på regionens arbetsmarknad, och att arbetslösheten kan vända något uppåt igen, säger Peter Warda.

Antalet varsel har ökat under det fjärde kvartalet 2022 och ligger nu över snittnivån för 2000-talet. Konkurserna var 30 procent fler än motsvarande kvartal 2021.

– Förväntningarna framåt är att både varsel och konkurser kommer att öka, dock från en låg nivå.

Konjunkturrapport för Göteborgsregionen kan du ladda ner här