Vad formar framtidens arbetsplatser?
20 januari 2020
Förändring är det nya normala, inte minst i arbetslivet. Arbetet är inte längre en plats man måste gå till eller tider man måste passa. Arbete är i stället aktiviteter som ska utföras, med resultat på kvalité och enligt satta deadlines. Även om arbetslivet har varit i förändring under en längre tid, fortsätter förändringstakten att öka, inte minst som en följd av den pågående digitaliseringen som ritar om många gamla sanningar i arbetslivet.
Senab har, tillsammans med Kairos Future, undersökt de trender som formar om framtidens arbetsplatser och hur vi människor kan hantera en arbetsmiljö som är i konstant förändring.
1. Automation av allt möjligt
Digitalisering och automation driver inte bara på utvecklingen av nya produkter och tjänster, det leder även till förändring av affärsmodeller, arbetsprocesser och hur vi samarbetar, både med teknikens hjälp och när vi träffas fysiskt.
Artificial Intelligence (AI) kommer öka dynamiken i arbetslivet genom ökad datatillgång och de analyser av data som blir möjliga. AI kommer också att bidra med fakta och analyser till beslutsunderlag på arbetsmöten av olika slag.
Arbetslivet ställer allt högre krav på utbildning och expertis vilket resulterar i rådande kompetensbrist.
2. Affärslandskapet är inte vad det brukar vara
Det nya landskapet utgör nya förutsättningar genom att dels skapa nya möjligheter till uppdelning och skapa mer rörlighet. Gränser flyttas och små aktörer kan snabbt nå en global marknad. Människor rör också på sig i större utsträckning och mötesplatserna blir fler – både digitala och fysiska.
3. Att tala är silver – att kommunicera är guld
I det framtida informationstäta arbetslivet blir förmågan att kommunicera brett och övertygande en avgörande framgångsfaktor. Man möter allt fler människor från olika länder och kulturer och kraven på att kunna kommunicera på ett pedagogiskt sätt ökar då processer ska tas emot och förstår av människor med skilda verkligheter.
4. Digitala medarbetare – generation ordning – det nya normala
Digitala infödingar, födda på åttiotalets mitt eller senare tar för givet att världen är både fysisk och virtuell. Eftersom de är uppväxta med online-vänskaper är de också vana vid att via digitala kanaler ständigt involvera sitt online-community och kollegor i beslutsfattande.
Denna generation är också mer värderingsdrivna och värderar professionalism och utveckling högt. De uppskattar uppgifter som kan lösas genom digitala kanaler. Långa möten och gränslösa övertidstimmar är däremot ingen höjdare, snarare handlar det om att göra sitt jobb så snabbt och effektivt som möjligt och därefter få tid för annat viktigt.
5. Kompetensbrist i kvadrat
Arbetslivet ställer allt högre krav på utbildning och expertis vilket resulterar i rådande kompetensbrist. Detta leder till en ökad konkurrens om medarbetare som i flera branscher nu kan ställa högre krav på att börja en anställning. Kraven i kombination med viktigheten att vara en attraktiv arbetsgivare leder till helt nya arbetsmiljöer, arbetssätt samt faciliteter och förmåner på arbetsplatsen.
6. Från ryggskott till hjärnstress
Mycket resurser satsas på den fysiska arbetsmiljön för att undvika skador, förslitningar och olyckor. Men på grund av konstant förändring i arbetslivet där kraven ökar, nedskärningar sker, tilltagande digitalisering och omställning leder till en ökning av de psykiska faktorerna i sjukskrivning.
