Flexibilitet, samarbete och 3D-printing

Innan pandemin gick de flesta av oss till kontoret utan att tänka, nu ställer sig många av oss frågan om vi verkligen ska åka in till kontoret eller inte. Allt beroende på vilka arbetsuppgifter som står på att-göra-listan för dagen. 

Det är positivt att vi har börjat utvärdera vad man ska ha kontoret till.

- Den här stora psykologiska förändringen är nyttig, menar Niklas Larsén. Det är positivt att vi har börjat utvärdera vad man ska ha kontoret till och bena ut vad man kan man göra hemma och vad man kan göra på jobbet. De senaste årens utmaningar att gjort att vi nu ser kontoret mer som en mötesplats än som en plats där vi måste göra alla våra arbetsuppgifter. Vissa saker, som kräver full fokus, passar kanske bäst att göra hemma medan andra arbetsuppgifter passar bättre att göra på kontoret. Att möta allas olika behov har blivit viktigare än någonsin. 

Skapa attraktiva hus

För att kunna locka tillbaka människorna till kontoren och kontorshusen krävs det att arbetsgivare och fastighetsägare anstränger sig. Betydligt mer än tidigare, menar Niklas vidare. 

- Kontoren måste bli tillräckligt bra för att människorna ska vilja vara där och både arbetsgivare och fastighetsägare har en skyldighet att skapa attraktiva hus fyllda med service och tjänster som lockar och underlättar för de som arbetar innanför väggarna. Fastigheterna måste laddas med grejer som vi behöver helt enkelt, exempelvis gemensamma konferensytor, restauranger, gym och andra tjänster som underlättar vardagen. 

Total flexibilitet

Kontoren i sig måste anpassas till att bli ytor där man kan samverka och träffas. 

- Innan pandemin skulle kontoret inredas mer som ett hem men nu när många av av oss delvis sitter hemma behöver man istället komma till ett kontor som ger energi och inspiration. Nu måste vi våga ta i mer, till exempel med hjälp av digital konst. Många erbjuder en föränderlighet med hjälp av större projiceringar eller skärmar, det blir mer och mer vanligt att skapa en boost på det sättet. Viktigt är också att vi strävar efter att bli cirkulära och hållbara vilket bland annat betyder att vi inte kan erbjuda hyresgästanpassningar på löpande band. Istället måste vi hjälpas åt att skapa ett bättre och snyggare skal där hyresgästerna ändå kan vara flexibla. Satsa till exempel på digital konst eller en häftig receptionsdisk men håll annars en lugn och fin palett som kan hålla längre så att kanske två eller tre olika hyresgäster skulle kunna trivas utan att behöva bygga om och anpassa.  

<< Banner-position >>

Att skapa flexibilitet är av allra största vikt, konstaterar Niklas och fortsätter. 

- Och med det menar jag total flexibilitet, även när det handlar om hyresavtal. Fastighetsägare måste erbjuda kortare avtal i denna föränderliga värld och som hyresgäst ska man inte låsa fast sig vid för många mötesrum till exempel. Se istället till att dela på gemensamma konferensytor i ett och samma kontorshus. Sluta äg helt enkelt!  

Intressant skifte

Niklas är tydlig med att han bara ser möjligheter framöver. Om vi gör allt på rätt sätt. Och om vi samarbetar. 

- Den stora utmaningen är att vi måste jobba snabbt, allt måste gå mycket fortare. Inte minst när det handlar om klimatet. Vi kan inte bara bygga nytt och arkitekter, hyresgäster och fastighetsägare måste bli ett mycket tajtare team för att vi ska lyckas. Vi måste tillsammans hitta nya vägar och modeller. Här har speciellt vi arkitekter och kreatörer ett ansvar att visa vägen. Om vi kopplas in tidigt i processerna kan vi jobba med strategier, hur kultur och arkitektur ska lira ihop. Det lönar sig.

Men allt handlar inte bara om inredning och materiella saker även om det visat sig vara viktigt.

- Vi gjorde flera SIFO-undersökningar i höstas som visade att just inredningen spelar stor roll för att man ska vilja vara inne på kontoret. Men det handlar också mycket om personalvård, att göra grejer tillsammans och skapa en kultur och gemenskap när man väl är inne på kontoret. Det gäller att hitta balansen mellan vad medarbetarna vill och vad företagen behöver. Våra undersökningar visade att friheten och flexibiliteten är avgörande, på plats tio kom lönen. Det är ett ganska intressant skifte, eller hur? 

3D-printing är framtiden

Framtiden som arkitekt är onekligen spännande, något som Niklas bedyrar efter att precis ha avslutat ännu ett samtal med en potentiell samarbetspartner när vår telefonintervju tar vid. Och framtiden stavas 3D-printing. 

- På lång sikt tror vi att all kommersiell inredning, eller väldigt mycket i alla fall, kommer 3D-printas. Det görs redan idag otroligt häftiga grejer. 

På lång sikt tror vi att all kommersiell inredning, eller väldigt mycket i alla fall, kommer 3D-printas.

Denna banbrytande teknologi är något MER Arkitekter bland annat utforskar tillsammans med sin samarbetspartner Polymorf. Tillsammans kan man skapa unika interiörer av lera, som annars skulle slängas. 

- Vi hoppas kunna börja göra receptionsdiskar i detta material framöver. Det är så häftigt hur kreativiteten kan ta andra vägar när kriser kommer. Att kunna ta ett kasserat material och omvandla det skapar oanade möjligheter för hela vår bransch och löser problemen med skenande materialpriser och långa leveranstider. 

Ett annat spännande samarbete är det med svenska Sculptur som är specialiserade på storskalig tillverkning av just 3D-printade produkter. Hela processen är cirkulär och tillverkningsmaterialet kommer från allt från kaffeproduktion till fiskenät innan det görs om till bord, stolar och annan kontorsinredning. Genom samarbetet har MER Arkitekter exempelvis printat unika bord till IT-företaget Knowits nya kontorslokaler i centrala Stockholm. 

– Med Sculpturs tekniska lösning kan vi skapa helt unik kontorsinredning för våra kunder. Och det med ett minimalt klimatavtryck och en ultrasnabb produktion. De finns oändliga möjligheter framåt!