Vad blir det nya normala?

Hur vi uttrycker oss påverkar oss; krigs- och naturkatastrofmetaforer dominerar och i tidningarna kan vi läsa att snart är intensivvårdsplatserna slut . Men neeej – de är inte slut.  Sådant som tar slut finns inte mer. Däremot så kommer kaoset att ta slut, det vet vi. Alla nedgångar har en uppgång, många framgångsrika företag föds när kreativiteten tvingar fram nya idéer och lösningar och vissa företag gör sina bästa år någonsin. Mitt i allt det operativa kaoset behöver man våga sig på att tänka nästa steg och ta tillfället i akt att planera. Så vad händer sen? Nedan följer några spännande perspektiv att fundera på. 

digitaliseringen

Digitaliseringen har inte fått en skjuts, den har slungats framåt. Ungefär som vid tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 då man kunde hitta båtar som låg flera kilometer från stranden. Eller internet i mitten på 90-talet – det var inte en fluga! Alla har kommit olika långt på sin digitaliseringsresa, eller som vi egentligen skulle säga, sin automatiseringsresa. Allt som går att automatiseras kommer att göra det, det har vi sett sedan industrialiseringen kom igång. Monotona, enkla arbeten ersätts med robotar. Men att vara digitaliserad handlar om att på djupet förstå effekten av att fullt ut i sin attityd, i sitt eget handlande och i företagets processande ta till sig den nya tekniken. Man behöver skilja på digitalisering och automatisering. Automatisering påverkar vår effektivitet och produktivitet och tar bort det manuella arbetet. Digitaliseringen är djupare, den påverkar oss och vårt beteende vare sig vi vill det eller inte, eller vare sig vi gillar det eller inte. Och de påverkar då också våra processer. 

• Så i vilken grad är du och ditt företag digitaliserat?
  
• I vilken utsträckning har ni tagit till er digitala verktyg och säkerställt att alla kan och förstår att använda dem?
• Eller tänker du – jaja, det är ju bra när det är en sådan är extrem situation men snart  ska vi återgå till det normala.

måste vi?

2020 kommer att gå till historien på samma sätt som börskraschen 1929. Vi har sett hur våra kontor har förändrats och när vi blickar tillbaka kommer vi att inse att det gick alldeles utmärkt att arbeta på ett annat sätt. Att skapa kontor som är anpassade utifrån en ny verklighet kommer att bli än mer aktuellt och vi kommer att gå över till verksamhetsbaserade kontor, som är en variant av aktivitetsbaserade kontor. Vi kommer att tänka om kring arbete, restider och möten och lära oss att bli mer effektiva – för det möjliggör hållbarhet. Intressanta frågor som vi behöver ställa oss:

• Måste man resa in till kontoret?
• Måste vi ha ett stort kontor?
• Måste vi ha ett fysiskt möte?
• Vad är arbete? Är det antal timmar som vi fysiskt befinner oss på kontoret eller är det det faktiska arbetet vi utför med önskat resultat?

att arbeta målorienterat

Att arbeta målorienterat kommer att få ett uppsving. Allt för många förstår inte skillnaden på målstyrning och detaljstyrning. Målstyrning handlar om den effekt vi vill uppnå och målen formuleras större. Hur man når målen blir mindre betydelsefullt. Många ledare tror att de arbetar med målstyrning när de egentligen arbetar med detaljstyrning och styr hur någon gör något. För att arbeta målorienterat behöver man våga släppa på kontrollen, men också våga agera när resultat inte uppnås. För medarbetare som inte gör det de ska kommer inte att kunna gömma sig utan kommer att behöva redovisa sina resultat. Det innebär också att vi blir mer fokuserade på det vi ska göra och därmed effektivare.

<< Banner-position >>

ledarskapet förändras

Med förändrade beteenden och förändrad styrning förändras ledarskapet. Ledarens utmaning blir att möta individers behov, följa upp resultat och skapa dialog utifrån de mål som ska uppnås. När vi inte längre träffar varandra regelbundet på kontoret blir de digitala mötena allt viktigare liksom att arbeta med entusiasm, motivation, uppmuntran, arbetstillfredsställelse och återkoppling. Ledare behöver utveckla sig själva och sin grupp så att man uppnår samma effekt som om man suttit på ett kontor tillsammans. Att leda virtuella team är dock inget nytt, det har bara blivit vanligare. Och det finns mycket forskning på att det till och med kan fungera bättre. 

Om målet är det viktiga, spelar det då någon roll när det utförs?  Varje individ behöver bli ännu duktigare på att identifiera när på dygnet man dippar i motivation och veta hur man ska hantera det.

möjlighet blir krav

Våra arbetsmiljölagar kommer att behöva förändras när vi inte längre är fysiskt på en och samma arbetsplats. Möjligheten att arbeta hemifrån som en förmån kommer att förvandlas till ett krav på vissa arbetsplatser. Arbetsgivarens ansvar kring arbetsmiljön kommer att behöva hanteras. Att sitta vid köksbordet eller i soffan är trevligt ibland, men inte på heltid. Hur säkerställer man en god arbetsmiljö för medarbetare som arbetar hemifrån? När våra kontor blir mindre och alla inte behöver åka till kontoret jämt kommer krav på utformandet av hemmakontoret att öka. 

större flexibilitet

Land och stad flyter ihop. Digitaliseringen möjliggör att det inte spelar lika stor roll längre var du bor, bara du har bra internetuppkoppling. Under 2019 var det fler människor som flyttade ut från Stockholm än som flyttade in och trenden att det flyttar in en ”busslast” om dagen har brutits. Bostadsbristen, skol- och barnomsorgsköer har gjort att många väljer att bo på mindre orter. Talanger med efterfrågad kompetens kommer att ställa krav på arbetsgivarna att det finns större flexibilitet.

ställs på sin spets

Självledarskapet kommer att ställas på sin spets både vad gäller personligt driv, självmotivation och disciplin. När arbetar man som bäst? Även om vi på gruppnivå arbetar som bäst på förmiddagarna finns det enorma individuella skillnader. En del är mer effektiva på kvällar och nätter. Om målet är det viktiga, spelar det då någon roll när det utförs?  Varje individ behöver bli ännu duktigare på att identifiera när på dygnet man dippar i motivation och veta hur man ska hantera det.  Här kommer både arbetsmiljölagar och företagens policies få en utmaning, för att inte tala om vad som regleras i kollektivavtalen.

Det nya normala

Sammanfattningsvis så kommer vi att se en förflyttning till mer hemarbete och digitala möten. Det kommer givetvis även i fortsättningen vara viktigt att träffas rent fysiskt och då kommer kontoret och dess utformande vara ännu mer betydelsefullt – en plats man vill komma till när man väl ska dit. Kontoren kommer säkerligen att bli mindre men möta kraven på arbetsplatser och mötesplatser. Här kommer vi att behöva reflektera över när vi träffas. Måste alla möten vara på måndagar? Måste alla möten vara på förmiddagarna? Om vi på gruppnivå är som mest koncentrerade och effektiva på förmiddagarna, då kanske möten skall förläggas till eftermiddagar? Helt klart så kommer det gamla normala inte vara det nya normala.

Av: Mette Bungerfeldt, Senior arbetsplatsstrateg på Senab